Skinande rent

Ibland slås man av sviter från något som inte kunnat anas under händelseförloppet, utan först efteråt - som nu.

Jetplan skulle kunna göra entré i min mun under de konstant åtekommande gäspningarna orsakade av tröttheten från dagens projekt: barmhärtiga flyttningsassistansens städservice. Eller ja, "städande av avverkat hem" kanske är mer lättolkat.

Av okänd anledning tycker ofta människor som passerat åldersgränsen 40 år att ju tidigare är desto bättre, att det på något sätt skulle gå effektivare om man får mindre sovmorgon. Logiken är förlorad, är det lov planeras inte en gå-och-lägg-dig-tid som avspeglar gå-upp-tiden. Ytterligare en sovmorgon uppoffrades alltså under detta lov och tillförmån för vad? STÄDNING!

Dock bör jag väl erkänna att jag inte gick upp förrän 09.30 - en tid som visserligen var aningen sen med tanke på att infinnandet i städobjektet skulle ske en halvtimme senare. Men ska man inte göra några förskönanden behövs inte mycket tid och tro mig - orange och röd kombination är ingen försköning.

Att en effektivitet skulle infinna sig då timmen var tidig var en tes som visade sig vara felaktig och inte var det på grund av mig i egenskap av tonåringen i städsällskapet utan snarare på grund av de kaffeförtärande väninnornas förmåga att klämma in fikapauser hur som helst.

Dagens lama ursäkt är att jag var yngst och därav hade minst erfarenhet av städande och därav också min kompletta oduglighet i att veta vad som skulle göras och inte.

När städandet av de andra ansågs vara färdigt var det en snabb runda på Ica som gällde för mors och min del. Det tog ett tag innan jag kom till insikt om att medan de andra doftade parfym hade jag, i bästa fall, en arom av Grumme tvättsåpa och, i värsta fall, en arom av unket. Men för att vara Ulricehamn var det otroligt oroväckande att jag inte kände igen en enda människa på Ica sedan tidigare. Det var bara den klassiska mannen med gula mössa som satt utanför på en bänk och spelade blockflöjt som hos mig kunde registreras som känd sedan tidigare.